Etikett: Personlig Tränare

Marc Andre Fleuryy Blogg

Höftskador – varför drabbas hockeymålvakter och hur kan vi…

Ett av ishockeyns största problem idag är bland annat hur vi ska minimera antalet hjärnskakningar som de senaste åren ökat markant. Det diskuteras dagligen om hur vi ska anpassa alltifrån utrustning och spelytor till antalet spelare för att minimera dessa siffror. Vad, när och hur det kommer fram till en lösning återstår att se, men jag tror vi alla är ganska enade om att någonting måste ske!

Någonting som däremot inte uppmärksammats riktigt lika mycket är antalet målvakter som drabbas av höftskador, och med höftskador menar jag framförallt Impingement-skador.
Impingement, eller Femuroacetabulär impingement (FAI) är en form av skada där utrymmet i höftleden blir för trångt, ofta på grund av en benpålagring där omkringliggande struktur blir inklämd och kan bland annat resultera i smärta och rörelseinskränkning.

FAI delas vanligtvis in i två grupper, Pincer och CAM. Skillnaden mellan dessa två är framförallt vart pålagringen bildats.
Vid Pincer har benpålagringen bildats på höftledens utsida, medan CAM innebär en pålagring på lårbenshalsen/höftledskulan.
Orsaken till dessa skador är tvetydig, men misstänks bero på överbelastning, åldersförändring eller strukturella förändringar i höftleden.

Pincer Cam

Men varför drabbar detta hockeymålvakter?

Det finns få idrotter som har lika hög belastningsprofil på höfterna som just hos ishockeymålvakter. När Butterfly-stilen utvecklades var det i syfte att bli tätare och mer kompakt längst isen, vad man inte tänkte på var  hur detta skulle komma att påverka vinklarna i höftleden.
Vid en “Butterfly” går målvakten ner på knä och roterar ut sina underben för att bilda en mur med hjälp av benskydden längst med isen. Att gå ner i en Butterfly innebär att lårbenen roterar inåt i höftleden och höftbenet tiltas framåt och orsakar därmed hög stress och belastning i leden och på omkringliggande struktur (senor och muskler).

Höftleden är en kulled (inte en rolig led… ;-)) och som ska kunna arbeta med god mobilitet i alla rörelseplan. När lårbenet gång på gång rotera inåt i höftledsskålen och höften tiltas framåt finns risken för att de tillslut kommer i kontakt med varandra. Vid flertalet upprepade tillfällen kommer kroppen sakteligen påbörja en bildning av hårdare benliknande struktur för att motverka att utsättas för liknande vinklar och belastningar i framtiden.

Jag tror vi alla kan enas om att den modernare Butterfly-stilen inte är en direkt naturlig position att befinna sig i.
– Ännu mindre naturlig är “SMS-positionen”.
SMS står för “Skridsko Mot Stolpe” och är en position som målvakterna ofta använder vid lägre inbrytningar, spel bakom mål eller i närspelet.
Denna position innebär att målvakten förankrar foten längst med stolproten, trycker ner benet och lutar kroppen mot stolpen för att göra sig så kompakt som möjligt och minimera målets yta i förhållande till pucken.

Ben BishopNär denna räddning introducerades i målvaktsspelet under början på 2010-talet sågs den inte som just en räddning, utan som en position. Målvakter och målvaktstränare tillbringade timmar av träning för att utveckla denna position för att underlätta närspelet. Vad var det många glömde bort?
– Belastningen och stressen detta ställde på målvakternas fot-, knä- och höftleder…
Likt Butterfly-positionen skapar denna position en kraftig inåtrotation i höftleden och ett framåttiltande bäcken med näst intill hela kroppstyngden över benet närmst stolpen.

I samband med att Butterfly-stilen och SMS-positionen tog fart skapades också alla målvakters dröm, Goal Pegsen. Äntligen skulle den där jäkla målburen stå kvar där den skulle och inte längre försvinna iväg när vi tryckte oss in i stolpen!
En lysande bra grej enligt många, kanske inte riktigt lysande bra för målvakternas höfter…

Goal Pegs

I och med att målburen nu stod fast likt ett berg kunde målvakten använda sig av dessa genom att trycka sig i alla tänkbara riktningar mycket snabbare än att först behöva lyfta upp benet, sätta i skridskoskenan i isen och sedan trycka ifrån.
Vad detta också resulterade i var att målburen stod still när målvakten gick ner i SMS och därmed kunde målvakten i mångt och mycket tvinga sig ner i en mycket tät position.
Att bryta sig ner i en position likt denna med en kraftig inåtrotation i höftleden, foten förankrad mot stolpen och en väldigt onaturligt vinkel i knäleden ställer oerhörda krav på en målvakts styrke- och rörlighetsprofil!

Idag har de flesta klubbar olika typer av Goal Pegs beroende på vilka åldrar målvakterna befinner sig i samt specifika tränings- och matchpeggar.
När dessa lanserades fick de endast användas under seniorspel, men likt alla trender och nya uppfinningar återfanns detta längre och längre ner i åldrarna. Mycket på grund av att spelet började gå snabbare än de hade gjort tidigare, men framförallt för att målvakterna och tränarna såg att de användes just under seniorsammanhang.

“Vad gör man för att motverka detta?”

Är en fråga man ställer sig utan att kunna ge ett konkret och bra svar.
Jag jobbar med flertalet målvakter som genomgått kirurgiska ingrepp för att bli av med de väldigt smärtsamma symptomen. Vissa känner sig bättra snabbare än andra, vissa kommer tillbaka till spel snabbare än andra och vissa kan få bakslag oftare än andra. Rehabiliteringstiden beräknas mellan 3-6 månader beroende på skadans art och påverkan.
Rehabiliteringen påbörjas direkt efter operation genom lätt aktivering och rörelse och stegrar därefter successivt för att öka ledens rörelseomfång, styrka, balans och koordination.

Jag tror det kan finnas en del viktiga nycklar för både målvakter och tränare att ta hänsyn till för att motverka dessa skador:

1. Minimera antalet gånger du går ner i Butterfly och SMS
Detta kommer inte bara skona dina höfter utan ger dig även en ypperlig möjlighet att jobba med tålamodet på skridskorna!

2. Regelbunden och noggrann fysträning
I fotbollen har appen “Knäkontroll” exploderat och visat sig ha en mycket positiv effekt på knähälsan och lett till ett kraftigt reducerat antal knäskador. En regelbunden fysträning med fokus på att utveckla styrka och rörlighet i sätes-, ljumsk-, bål- och benmuskulatur tror jag kan förebygga och minimera sannolikheten för att ådras FAI.
– Vem vet, kanske är det dags att utveckla en liknande app för höfterna?

3. Skippa Goal Pegsen
Självklart kommer målet fara och flänga mer än när vi använder peggarna och du kanske inte behöver skippa dessa varje träning. Frågan är bara vad som är jobbigast, att rehabilitera dina höfter och utebli från spel eller dra tillbaka målet till dess rätta position?

Framtiden kommer utvisa…

Idag vet vi att världsmålvakter som Cory Schneider, Linus Ullmark och Semyon Varlamov har opererats för dessa skador.
I och med att målvaktsspelet utvecklats i den rasande hastighet den gjort tror jag att problematiken kommer finnas hos allt yngre och yngre hockeymålvakter i framtiden. Idag tror man att skadorna utvecklas redan i barn och ungdomsåldern. Anledningen är inte bara en otillräcklig styrka, utan framförallt för att deras skelett är mjukare, deras leder rörligare och skelettet är under tillväxt.

Vi fystränare och målvaktstränare bär alla ett stort ansvar i att hjälpa och guida våra målvakter för att tillsammans minimera antalet som drabbas och därmed också ökar sannolikheten att producera flera världsmålvakter likt Henrik Lundqvist, Linus Ullmark och Magnus Hellberg!

Alfons Fallqvist
Alfons@aftraningorehab.se
 AF Träning & Rehabilitering
 AFTraningorehabilitering
 Alfonsfallqvist
 AF Träning & Rehabilitering